HISTORIK

Hellekis är sedan 1915 bebott av familjen Klingspor som förvaltar godset genom Hellekis Säteri AB. Fram till 1990 ingick säteriet i ett större gårdskomplex om  5 000 ha med gårdar som Råbäck, Österäng, Helledal, Bossgården m.fl. och drevs i bolagsform under Råbäcks Bruks AB.  År 1994 öppnades säteriet för besökare med café och senare restaurang, visningspark, konstutställningar och butiker. Huvudbyggnaden är dock fortfarande privat och går ej att besöka.

MED RÖTTER I MEDELTIDEN

Den första kände ägaren till säteriet var Hertig Erik Magnusson under tidigt 1300-tal. Godset har i flera omgångar tillhört kronan men däremellan vandrat genom olika ätter såsom Posse, Stiernskiöld, Ulfsparre, Ramsay, von Arbin och Skjöldebrand. Släkten Posse var ägare under sammanlagt 300 år och de flesta byggnader tillkom under deras tid.

OLIKA HUVUDBYGGNADER UNDER ÅRENS LOPP

Den äldsta kända stenbyggnaden på Hellekis var “Fyrkanten” som var i stort sett en kvadratisk stenkoloss i tre våningar. Möjligen var det riksrådet Axel Nilsson Posse som lät uppföra byggnaden under tidigt 1500-tal. Fyrkanten revs kring 1860 då den blivit nedgången efter att ha eldhärjats. År 1597 lät riksrådet Göran Knutsson Posse uppföra ett smalt trevåningshus med brant tak, inspirerat av renässansens nya idéer, men detta brann ner år 1698, tillsammans med värdefulla dokument och brev. I den nuvarande huvudbyggnaden finns det gamla tunnvalv kvar i källaren från den senmedeltida byggnaden. Hellekis är ett av de få godsen i Västergötland som har kvar delar av en medeltida byggnad.

FRÅN KAROLINSK TILL NYKLASSISK STIL

År 1707 ersattes den nedbrunna byggnaden av ett corps-de-logi i karolinsk stil, med utbyggd sal mot trädgården. År 1791 vidtogs en ombyggnation till nyklassisk stil, enligt ritningar framställda av Olof Tempelman. Vid detta tillfälle uppfördes även de låga pocherna vid vardera gavlar. Genom åren har huset genomgått flera renoveringar men man har varit noga med att behålla 1700-tals stilen och i de båda övre våningarna finns inredningsdetaljer och möbler från 1600 och 1700-talet bevarade, här finns bla en stor vacker Brysseltapet.

HELLEKIS VAR EN VIKTIG HAMN I VÄNERN

Hellekis hamn var tidigt en av de viktigaste hamnarna i Vänern. År 1856 startades Kinnekulles första mekaniska stenhuggeri i Hellekis hamn av Carl Skjöldebrand och en fyr sattes upp år 1871. Idag är det enda som vittnar om stenhuggeriet en sockel från ångpannans skorsten. Här ligger nu Kinnekulle Camping.

PERENNRABATTEN SKAPADES REDAN ÅR 1934

År 1994 öppnades Hellekis trädgård för besökare. Säteriets park är känd för sina många vackra och ovanliga lövträd ex valnötsträd, äkta kastanj och det ståtliga Ginkgoträdet. Här finns också en fantastisk perennrabatt med 150 olika sorter och en doftande rosenträdgård med gammaldags rosor. Perennrabatten och rosenträdgården är anlagda år 1934 och duktiga trädgårdsmästare håller allt i bästa skick så att besökare kan njuta av årstidens växlingar från vårens lökväxter till höstens sköna färger. För att besöka visningsträdgården erläggs en entréavgift för vuxna på 30 kr.

DOVHJORT PÅ KINNEKULLE

År 1946 inköptes fyra hindar och en hjorthanne till Hellekis och Råbäcks Munkängar där de placerades i ett mindre hägn. Efter en kort tid släpptes hjortarna ut i friheten och var länge kvar i samma område. Idag har vi gott om dovhjort på Kinnekulle och menyer på bergets restauranger innehåller rätter baserade på hjortkött. Kör försiktigt och håll utkik i gryning och skymning så kan ni få se stora hjordar med dessa vackra djur.